Fåglar är tvåbenta, äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. De bebor ekosystem över hela jordklotet, från Arktis till Antarktis.

Fåglar varierar i storlek från den 5 centimeter stora bikolibrin till den 2,7 meter stora strutsen. Fossilfynd tyder på att fåglarna utvecklades från dinosaurier under juraperioden, för omkring 150–200 miljoner år sedan.

Fåglars reproduktionsperiod kallas häckning. Den börjar oftast med parningslek och byggandet av bon och pågår till dess att ungarna lämnar boet.

Precis som människans hår så slits fåglars fjädrar ut med tiden, därför byter merparten av världens fågelarter ut sina fjädrar en eller två gånger om året. När en fågel byter ut sina fjädrar så kallar man det för ruggning. Under ruggningen byter fågeln antingen alla sina fjädrar vilket kallas "komplett ruggning", eller delar av sina fjädrar, så kallad "partiell ruggning".

Vissa fågelarter förlorar sin flygförmåga under ruggningen och är då väldigt skygga tills de nya fjädrarna har vuxit ut. Vissa fågelarters utseende ändras även markant av ruggningen. Riporna blir exempelvis vita på vinterhalvåret, för att bättre smälta in i vinterlandskapet. De vanligtvis färggranna andhanarna får en mer diskret fjäderdräkt under sommaren, denna dräkt fungerar som ett kamouflage under perioden när de inte kan flyga.

Eklipsdräkten är en diskretare färgad fjäderdräkt som anläggs efter praktdräkten. Hanfåglarnas eklipsdräkt är ofta mycket lik honfåglarnas dräkt. Andhanar anlägger en eklipsdräkt under sommaren då de ruggar sina vingpennor. Under denna period tappar de sin flygförmåga, men den mer diskreta dräkten fungerar då som ett skydd genom sina kamouflagekvaliteter.

Fåglar har en mer välutvecklad syn än alla andra ryggradsdjur och kan exempelvis se mer låg- och högfrekventa ljusvågor såsom infrarött och ultraviolett. Vissa fågelarter har till och med en extra lins i ögat som förstorar det som fågeln fokuserar på.

Eftersom fåglar inte har tänder använder de istället den så kallade muskelmagen för att sönderdela maten de sväljer. Muskelmagen ser ut som två halvklot med varsin hård sida mot varandra som maler maten.