Rådjuret är vårt minsta och vanligaste hjortdjur och förekommer framför allt i Syd- och Mellansverige.

Rådjurshannen kallas bock, honan kallas get (om honan ännu inte fött kallas den för smaldjur), och ungarna kallas kid eller killing.

Utseende

Rådjuret väger endast 20-30 kg. Rådjurets päls är rödbrun under sommarhalvåret och mörkare och mer gråbrun under vintern. I likhet med övriga hjortdjur sker skiftet till den varmare vinterpälsen mellan slutet av september och början av oktober. Vinterpälsen fälls sedan fläckvis i maj-juni vilket ger rådjuret ett luggslitet intryck.

Pälsen byts först vid huvudet och sist längst bak på kroppen. De yngsta djuren byter pälsfärg först.

Båda könen är lika stora och i övrigt väldigt lika varandra. När bocken ej bär horn är särskiljande kännetecken bockens hårtofs vid könet under buken och getens fem centimeter långa brungula "hårpensel" som sticker fram i underkanten på den vita akterspegeln (det vita området baktill på rådjuret). Killingar är rödbruna med vita fläckar de första månaderna.

Rådjuret är Sveriges snabbaste hjortdjur och kan komma upp i hastigheter i upp till 60 kilometer i timmen. Rådjurens rörelser kännetecknas av höga och långa hopp.

Rådjur kan avge läten som liknar hundskall. De avger detta läte när de känner sig hotade och vill varna andra rådjur.

Horn

Bär råbocken ogrenade horn kallas den spetsbock. Har hornen två taggar längst ut kallas den gaffelbock. Har hornen tre taggar längst ut kallas den sextaggare.

Hornen fälls i november och fejas i mars-april. Bocken äter ofta upp den bortfejade basthuden.

Rådjur kan även ha så kallade "perukhorn" som är resultatet av en sjuklig hormonförändring. Det innebär att rådjuret inte skaver av och tappar den tunna basthud som täcker hornen på våren. Istället sitter skinnet kvar och hornen förblir mjuka. Bocken tappar ej sina horn på vintern som friska bockar, utan hornen fortsätter att växa mer och mer för varje år. Även rågetter kan drabbas av perukhorn. 

Föda

Rådjuret är en så kallad selektivbetare vilket innebär att den föredrar att äta örter och löv från lövträd, men även bärris och ljung, medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning. Därför är rådjuret en viltart som har svårt att finna föda under långa, kalla och snörika vintrar. Vintertid äter rådjuret främst bärris och ljung.

Fortplantning

Rådjuret är det hjortdjur som brunstar tidigast på året. Brunstperioden infaller i juli-augusti och geten föder 1-4 kid i maj-juni. Rödräven står för den absolut största dödligheten bland nyfödda rådjurskid. I vissa delar av landet tar rödräven vartannat nyfött rådjurskid.

I samband med att rådjursbockar fejar sina horn i mars-april börjar de också hävda revir. Därefter försvarar de sitt revir tills brunstperioden är slut.

Jakt

Rådjur får endast jagas från en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt.

Den allmänna jakttiden för rådjur är följande:

• 1 oktober till 31 januari (alla djur).
• Råbock (hanar med horn) får jagas 16 augusti till 30 september och 1 maj till 15 juni. Jakten får endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.
• Kid (ungar) får jagas 1 september till 30 september. Jakten får endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

Minimikrav för vapen vid jakt på rådjur är kulvapen klass 2, hagelvapen eller enpipiga hagelvapen som laddats med kulor av typ brenneke eller slug (en enda kula). Längsta rekommenderade skjutavstånd med sådan ammunition är 40 meter.

Rådjuret är det enda klövvilt som får jagas med kulvapen klass 2. För övriga arter av klövvilt krävs kulvapen klass 1.