Rapphönan är en så kallad stannfågel som återfinns i södra Sverige, det största beståndet finns i Skåne.
I Sverige har jordbruket påverkat rapphönans biotoper negativt vilket har gjort att de minskade kraftigt i antal under 1900-talet. Rapphönsstammen i Sverige har dock börjat återhämta sig på senare år.
Rapphönan är brunaktig med gråare hals och nacke och stora rödbruna tvärfläckar på sidorna. Bröstet, buken och undersidan är ljus. Ansiktet och strupen är brunorangegula.
Tuppen särskiljs från hönan genom sin starkare färgsättning, med klarare orange på ansikte och strupe, sina rödbruna tvärband på ryggen och övergumpen (hönan har svarta) samt sin stora bruna hästskoformiga bröstfläck (hönans är otydligare, eller saknas helt).
Rapphönan är snabb på marken och flyger upp bullrigt. I uppfloget hörs ofta ett karakteristiskt skärande och metalliskt "krri, krii, krii".
Rapphönan kan förväxlas med fasanhönan, men fasanen känns igen tack vara att den är nästan dubbelt så stor samt har en lång och spetsig stjärt vilken saknas hos andra skogs- och fälthönsarter.
Rapphönan förekommer på slättland, men föredrar områden med skogsbackar, busksnår och häckar för skydd. På marken gömmer sig rapphönan mycket skickligt, och även när den trycker på en helt öppen och kal plats kan den vara svår att upptäcka.
Kycklingarna är helt beroende av insekter som föda under sina första levnadsveckor. Därefter övergår dieten successivt till en vegetabilisk kost bestående av klövrar, gräs och frön.
Under vintern svälter många rapphöns ihjäl eftersom de får svårare att hitta föda när snön har för hård skare.
I jaktsammanhang räknas rapphönan som en fälthöna.
Vid jakt på rapphöna är minimikrav för vapen kulvapen klass 4, eller hagelvapen.
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov.
Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.
Gör teoripluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela jakteorin med vårt spel Jaktresan!