Fjällripan är en hönsfågel som i Sverige lever på högfjällen, där den vanligen uppehåller sig på det egentliga kalfjället. Under vintern kan den dra sig ner i fjällens videregion.

Utseende

Fjällripan har en stor rund kropp och ganska litet huvud. Sommardräkten är gråbrunspräcklig och vinterdräkten är vit. Den har fjäderklädda tarser (fötter) och röd kam ovanför ögat. Kammen är som störst på den häckande tuppen.

Förväxlingsrisk

Fjällripan förväxlas lättast med dalripa, men är mindre, har klenare näbb och är gråare i färgen under våren och sommaren. På vintern åtskiljs hanfåglarna genom att fjällripstuppen har ett svart parti mellan ögat och näbben. Annars är fjällripshönor, dalripstuppar och dalripshönor helt vita och mycket lika på vintern.

Arterna kan även särskiljas på sina läten. Fjällripan är mer tystlåten än dalripan och kännetecknas av dämpade knarrande och snarkande läten. Dalripan kännetecknas av mer kacklande läten, exempelvis tuppens kacklande spelläte som kallas "dalripeskrattet".

Föda

Vuxna fjällripor äter främst lågväxande ris och knoppar av björk och pil medan juvenilerna huvudsakligen lever på insekter.

Jakt

I jaktsammanhang räknas fjällripan som en skogshöna.

En vanlig jaktmetod på ripa är att sätta ut snaror. Den metoden har sitt ursprung i att ripor hellre går än flyger när de förflyttar sig.

För att jaga ripa med snara måste du genomgå en särskild utbildning.

Vid jakt på ripa är minimikrav för vapen kulvapen klass 4, eller hagelvapen.