Jakttermer

Nedan följer de vanligaste och viktigaste termerna du kommer att stöta på under din utbildning och som du bör kunna när du jagar.

Alfahane - Ledarhanen i en vargflock.

Alfahona - Ledarhonan i en vargflock.

Allemansrätten - En rättighet i Sverige som innebär att naturen är tillgänglig för alla och att alla har rätt att vistas där under alla årstider. Alla som använder allemansrätten behöver också ta hänsyn; till natur och djurliv, markägare och andra besökare.

Allätare - Däggdjur som lever av både animalisk och vegetabilisk föda.

Anläggning - Momentet när man lyfter vapenkolven mot axeln för skott.

Anslag - Momentet då projektilen från ett handeldvapen träffar målet.

Anslagsenergi - Projektilens rörelseenergi vid träffen, mäts i enheten joule (J).

Apporterande hundar - Jakthundar som söker och apporterar (hämtar) dödat och skadskjutet vilt i vatten och på land. De olika retrieverraserna har speciellt goda apportegenskaper.

Avancering - Innebär att en jakthund på förarens kommando (avance) rusar fram och reser en fågel för att få den i skottläge.

Avfångningshund - Eftersökshund som används för att hålla fast eller avliva det skadade viltet när jägaren inte kan få ett bra skott.

Avfångst - Avlivning av ett, ofta skadeskjutet, djur.

Avfångningsskott - Skott från nära hålla som dödar skadat eller påskjutet (skadeskjutet) vilt. Kallas även fångskott.

Avhopp - När viltet genom tvära sidohopp försöker förvilla sina förföljare.

Avskjutning - Beskattning av viltstammar.

Bast - Huden som hjortdjurs nya utväxande horn täcks av.

Basthorn - Horn, klätt med basthud som ej har fejats av.

Bakpass - En jägares placering bakom drevkedjan.

Beskattning - Den årliga avskjutningen av jaktbara viltarter.

Blindpipa - Hund som inte kan driva ensam utan blint följer en annan mer erfaren jagande hund under drevet.

Bockbössa - Dubbelpipigt hagelgevär som har piporna liggande ovanför varandra. Kallas även over and under.

Bog - Drevkedjans första uppställningsplats,

Boghalt - Stopplinjen för drevfolket (innan de når riskzonen för skyttelinjen).

Bom - Jaktterm för skott som inte träffar målet.

Botten - Delen av drevområdet som ligger närmast bogen (drevkedjans första uppställningsplats).

Brenneke - Hagelammunition som i Sverige endast får användas med enkelpipiga hagelvapen vid jakt på dovvilt, vildsvin och i vissa fall mufflon.

Brunsten - Den tid då däggdjurshonor är parningsvilliga - brunstiga.

Brunstgrop - Grop som vissa hjortarters hanar sparkar upp under brunsten. Även brollgrop eller brölgrop.

Bröl - Hjortdjurens brunstrop eller brunstvrål.

Bukta - När är ett djur som drivs framåt av hund vänder tillbaka och springer av och an inom ett mindre område.

Bulvan - Konstgjord fågel som placeras på land.

Biotop - En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma.

Cervin - Ett älghorn som saknar skovel. Kallas även för gren- eller stånghorn. Motsatsen är palmat.

Choke - Choke är detsamma som trångborrning och bestämmer hur tät hagelsvärmen som lämnar pipan är.

Cylinderborrning - En hagelpipa utan trångborrning är cylinderborrad, vilket ger en stor spridning av haglen.

Daglega - En plats djuren uppsöker för att sova eller vila.

De fyra stora - Populär benämning på Sveriges fyra största rovdjursarter: lo, varg, brunbjörn och järv

Diopter - Ett annat ord för hålsikte.

Drevkarl - En drevkarl ska vid drevjakt driva viltet mot en passkytt genom att föra oväsen och promenera i riktning mot passkytten.

Drilling - Ett vapen med tre pipor. En drilling har oftast två hagelpipor och en underliggande kulpipa.

Drivande hundar - Jakthundar med mycket bra luktsinne som med skall följer viltets spår och vittring. Stövare, drever och tax är specialiserade på denna sorts jakt.

Dötappt - När den drivande hunden inte kan klara av en tappt, dvs. där han tappat viltets spår (vittring).

Eftersök - Sökandet efter trafikskadat eller skadskjutet vilt som inte fallit på skottplatsen.

Eftersökshund - Hundar som är tränade att följa blodspår och som inte är intresserade av doftspår eller vittring från oskadat vilt.

Ejektorer - Fjäderspända mekanismer längst bak på hagelvapnets pipa som kastar ut tomhylsorna när man bryter vapnet.

Ekologi - Läran om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Etologi - Läran om djurens beteendemönster.

Falkenering - Att föda upp och träna rovfåglar (främst falkar) för jakt och uppvisning. Detta är förbjudet i Sverige.

Fauna - Mångfalden av djur som finns i ett område. Fauna betyder djurvärld.

Feja - Hjortdjur som fejar sina horn skrapar bort basthuden mot träd och buskar.

Fertilitet - Djurs förmåga att föda livskraftiga avkommor. Ju fler avkommor desto högre fertilitet.

Flora - Mångfalden av växter som finns i ett område. Flora betyder växtvärld.

Flyglar - Drevkedjans ändpunkter.

Flygelskyttar - De skyttar som vid drev- eller klappjakt placeras på skyttekedjans flyglar (drevkedjans ändpunkter).

Flyktskott - Skott mot flygande vilt.

Foderplats - Den plats där viltet regelbundet utfordras under vintern.

Framförhållning - Skjutteknik vid skott mot vilt i rörelse som innebär att vapnet riktas framför målet i skottögonblicket. 

Fysiologi - Läran om hur ett djur är uppbyggt och fungerar rent fysiskt.

Fångstredskap - Annat ord för fälla.

Förliggare - Grythund som tvingar en räv eller grävling att stanna på plats genom att ligga stilla framför och markera platsen med skall.

Garvning - Form av konservering som gör skinn mjukt och hållbart.

Gryt - Grävlingens och rödrävens bo (en jordhåla).

Grythundar - Jakthundar som används till grytjakt. Vanligast är tax och vissa raser av terrier.

Grains - Viktenhet på kula och drivladdning. Multiplicera med 0,0648 för att omvandla till gram.

Halvmantlad kula - Kula med öppen mantel och mjuk blyspets. Ger oftast dödliga skador som snabbt dödar viltet. Kallas även blyspetskula.

Hektar - En areaenhet som motsvarar 100x100 meter. 100 hektar motsvarar en kvadratkilometer.

Helmantlad kula - Kula omgiven av en hård stålmantel vilket gör att den har en stor genomträngningsförmåga och ofta passerar igenom djuret. Får i Sverige inte användas vid jakt på klövvilt och annat större vilt.

Helskovel - Horn som bärs av en kapital dovhjort.

Herbivor - Växtätande djur.

Hind - Honan hos vissa hjortdjur, efter andra levnadsårets slut.

Hundpejl - Teknisk lösning som gör det möjligt att följa hundens exakta position.

Hybrid - Korsning mellan två djur- eller växter av olika arter. Exempelvis en mula som är en hybrid mellan häststo och åsnehingst.

Hylsa - Den del av patronen i vilken drivladdningen (krutladdning, förladdning och tändhatt) innesluts.

Hålspetskula - Mantlad kula med ihålig spets. Det finns olika varianter av hålspetsammunition, men den är i regel utformad för att kulan ska öppna sig när den träffar målet. Används endast sparsamt vid jakt eftersom halvmantlad ammunition i allmänhet ger bättre resultat.

Högvilt - Arter som enligt lag endast får fällas med klass 1-ammunition. Vissa av arterna är fridlysta där skyddsjakt kan förekomma medan andra endast finns i vilthägn. Som högvilt räknas:

• Björn/brunbjörn
• Dovhjort/dovvilt
• Kronhjort/kronvilt
• Mufflonfår
• Myskoxe
• Sikahjort/sikavilt
• Vildsvin
• Wapitihjort
• Varg
• Visent
• Vitsvanshjort/vitsvansvilt
• Älg

Idisslare - Växtätare som har magen uppdelad i tre eller fyra avdelningar: vommen, nätmagen, bladmagen och löpmagen.

Inspår - Viltspår som går in i ett jaktområde eller gryt. Kallas även infot.

Inventering - Räkning/uppskattning av en viltstams storlek.

Jakttorn - Kallas även hochsitz och skjutlave.

Jaktprov - Ett prov som bedömer jakthundars jaktliga kvaliteter.

Jaktår - Tiden för ett jaktår är 1 juli - 30 juni.

Kaliber - Minsta invändiga diametern i ett eldvapens pipa.

Kantzon - Gränsen mellan olika terrängtyper, exempelvis mellan skogsmark och öppen mark.

Kapital - Jägarterm för hjortdjurs maximala hornutveckling.

Kikarsikte - Optiskt riktmedel för jaktvapen som förstorar och ger bättre seende i dåligt ljus (skymningsväder). En bra allround-förstoringsgrad är 4x.

Klassindelning - Indelning av kulammunition i klasser avsedda för jakt efter olika grupper av viltarter. Det är förbjudet att skjuta vilt med patron tillhörande lägre klass än den som gäller för villebrådet i fråga.

Knall och fall effekt - En träff i ryggraden, hjärnan eller i halskotpelaren leder ofta till en så kallad "knall och fall effekt" där djuret faller ihop på plats.

Kolv - Gevärsstockens bakre del, som ligger an mot axel och kind när vapnet riktas.

Korn - Den ena delen i öppna riktmedel, korn och sikte.

Kombi - Ett vapen med en hagelpipa överst och en kulpipa under.

Kronår - Ett särskilt viltrikt år.

Kynologi - Läran om hunden.

Kärnskott - Den största och tätaste delen av en hagelsvärm.

Lega - Viltets viloplats. Kallas även säte.

Licensjakt -  Används främst för att för att begränsa rovdjursstammarnas (björn, varg och lodjur) storlek.

Likstelhet - Den period efter ett djur dött då musklerna på det döda djuret låser sig så att kroppen blir helt stel i ett till två dygn. Likstelheten inträder inom de första timmarna efter att djuret dött.

Lättklövar - De två mindre bakåtriktade klövarna på klövdjurs fötter.

Magnum - Benämning på extra kraftigt laddade hagel- eller kulpatroner.

Mantel - Det hårda yttre metallhöljet kring blykärnan hos en mantlad kula, exempelvis helmantelkula och halvmantelkula.

Motskott - Skott mot vilt som rör sig rakt mot skytten. Kallas även spetsskott.

Målbild - Vid skytte och jakt är målbild den minnesbild du har av pipmynningen i förhållande till målet du precis träffat.

Nattslag - De spår och den vittring som viltet lämnat efter sig då det förflyttat sig under natten. Kallas även nattraj.

Nedslag - Vid grytjakt betyder nedslag att gräva sig ned till den plats där grävlingen och hunden ligger. Bäst är att göra nedslaget bakom hunden och villebrådet.

Nödgryt - Tillfälligt gryt som en skadskjuten eller hårt driven räv ibland uppsöker.

Ornitologi - Läran om fåglar.

Palmat - Älghorn som är skovelformat. Motsatsen är cervin (stånghorn).

Pass - Avgränsad del av terrängen viltet brukar gå fram, speciellt om det är drivet.

Passa - Ta ur inälvor och organ ur ett djur.

Plundring - Att plundra vapnet är att tömma dess magasin och patronläge på icke skjutna patroner. Kallas även patron ur.

Population - Ett bestånd av djur (eller växter) av samma art inom ett visst område vid en viss tid.

Populationsdynamik - Variation i storlek eller täthet hos ett djurbestånd över tiden eller mellan platser.

Predation - När ett djur fångar och dödar ett annat djur för att äta upp det..

Rackelhane - En steril tupp som är resultatet av en parning mellan tjäder och orre.

Rekyl - Den bakåtriktade rörelsen som uppstår när man avfyrar ett skott från ett handeldvapen.

Repeater - Ett jaktkulvapen som kan skjuta flera skott i relativt snabb följd.

Retur - En älgtjur som "går på retur" är så pass gammal att hornen blir mindre och får färre taggar för varje år.

Revir - Ett område som en individ eller flock bevakar och försvarar mot intrång från andra djur av samma art.

Rikoschett - En projektil som vid kontakt med ett objekt ändrar riktning. Sannolikheten för en rikoschett beror på olika faktorer, exempelvis kulans form och hastighet, målets material och skottvinkeln.

Ringning - Att avspåra (ringa) ett område, ett såt, för att sedan avjaga det om avspårningen visade att det fanns vilt i området. Kallas även holmning eller vängning.

Ruggning - Fåglars fjäderfällning när de byter fjäderdräkt.

Rävsprängare - Vid rävjakt är en rävsprängare en hund som snabbt får räven att lämna grytet.

Sankt Hubertus - Jägarnas skyddshelgon med helgondag 3 november.

Sida vid sida - Ett uttryck för pipornas placering när det gäller dubbelpipiga hagelgevär.

Siktlinje - Den räta linjen från skyttens öga genom kikarsiktet till målet.

Skotthåll - Avståndet mellan skytten och villebrådet i skottlossningsögonblicket.

Skottplats - Platsen där villebrådet befann sig i skottlossningsögonblicket.

Skåre - Kamouflerat skydd vid sjöfågeljakt i skärgården. Kallas även skjutskärm.

Skyddsjakt - Jakt som kan tillåtas för att förhindra skador, till exempel för att hindra gäss från att äta stora mängder säd på åkrar.

Slutstycke - Den vitala vapendelen som för in patronen i patronläget och låser den där.

Sota - Ta bort ändtarm, urinblåsa och könsorgan ur ett skjutet djur.

Spel - Parningslek hos många fåglar. Man talar ofta om tjäder- och orrspel.

Spillning - Djurens avföring.

Sprängare - Grythund som driver ut viltet ur grytet till en väntande passkytt.

Sträckfåglar - Fåglar som dagligen förflyttar sig mellan betesplatser till viloplatser och fåglar som flyttar ur landet på hösten.

Studsare - Benämning på jaktkulvapen.

Stående fågelhundar - Jakthundar som stannar inför tryckande fågel och på kommando rusar fram och skrämmer upp den. Exempel: Breton, setter, pointer och kort- och strävhårig vorsteh.

Ståndskall - Rytmiskt skall som ställande hundar använder för att kontrollera upphunnet vilt.

Ställande hundar - Jakthundar (vanligtvis älghundar) som genom ett rytmiskt skällande (ståndskall) ställer viltet (får det att stanna upp) så att jägaren/föraren kan smyga fram och fälla det.

Stämpel - Annat ord för spår (fotavtryck av vilt).

Stötande hundar - Jakthundar som söker av terrängen "under bössan" och reser (stöter) upp viltet. De flesta stötande hundar är av typen spaniel, men även andra hundtyper kan användas vid jakt med stötande hund.

Swing - Jaktterm vid skytte mot rörligt mål. Innebär att man skjuter med medföljande svängande (swingande) vapenrörelse.

Symbios - När två eller fler arter lever tillsammans och har nytta av varandra.

Sårlega - Ett skadeskjutet djur som lägger sig ned för att vila (vilket de ofta gör om man inte stör dem direkt efter skadeskjutningen).

Såt - Det avgränsade område inom en jaktmark som en eller flera jägare jagar inom.

Tappt - När hunden (under jakt med drivande hund) har förlorat kontakten med viltet och slutar skälla.

Tjädertall - En tall som betats så kraftigt av tjädertuppar att endast "tofsar" återstår av kvistarnas skott.

Traj - Det spår som viltet, speciellt haren, lämnar under fodersökandet.

Trycka - Man säger att vilt som stannar kvar och gömmer sig istället för att flyga iväg eller rusar upp ur legan trycker.

Trångborrning - En förträngning i den främre delen av hagelpipan med syfte att ge en tätare sammanhållen hagelträffbild.

Trädskällare - Jakthundar (vanligtvis nordiska jaktspetsar) som söker upp vilt (främst skogsfågel) och markerar dess plats med sitt skall. Kallas även skällande fågelhundar.

Träffbild - Hagelträffars utbredning och fördelning samt där en kula träffar målet.

"Under bössan" - En hund som söker av terrängen "under bössan" håller sig så nära sin förare att denne med ett skott från sitt hagelgevär kan nå det vilt hunden reser.

Uppflog - En fågel som lyfter.

Uppsprång - Viltets språng från sin dag- eller nattlega.

Upptag - Det ögonblick då hunden reser viltet ur legan när man bedriver jakt med drivande hund.

Vapengarderob - Den som har tagit jägarexamen anses ha behov av fyra jaktvapen, vilket är den så kallade vapengarderoben för jakt

Vapenkultur - Oskrivna regler jägare emellan gällande säker vapenhantering, exempelvis: behandla alltid vapnet som om det vore laddat, rikta alltid vapnets mynning så att ingen kan skadas vid eventuellt vådaskott, bryt alltid hagelvapen så fort du inte ska skjuta.

Vapensprängning - Livsfarlig situation där vapnet eller del av vapnet går sönder i skottögonblicket. Beror oftast på att ett främmande föremål verkar som hinder i loppet, exempelvis: föregående skott, snö eller lera, patron med för lång hylsa/fel kaliber eller en överdriven mängd vapenfett. Kallas även pipsprängning.

Vette - Konstgjord fågel som placeras i vatten.

Viltvård - Samtliga åtgärder som hjälper vilt att överleva och ökar viltstammarna, exempelvis utfodring, anläggning av våtmarker och predatorkontroll.

Viltvårdsavgiften - Avgiften som alla som jagar i Sverige ska betala varje jaktår. Viltvårdsavgiften används bland annat till att främja viltvården och viltforskningen i Sverige.

Viltvårdsfonden - Fonden där viltvårdsavgifterna samlas.

Vital vapendel - Essentiel del av ett vapen för att det ska kunna avfyras. På vapen av bryttyp (exempelvis hagelgevär) betraktas kolv, baskyl och pipor som vitala vapendelar. Om vapnet saknar yttre hanar och har blindavfyrats/torrklickats (avfyrats utan patron) utgör framstock eller underbeslag vital vapendel. På kulvapen och hagelgevär med slutstycke betraktas slutstycke och pipa som vitala vapendelar. För revolver betraktas trumma som vital vapendel. För pistol betraktas slutstycke, mantel och pipa som vitala vapendelar.

Vittring - Vid jakt med jakthund så brukar man skilja på direkt och indirekt vittring. Direkt vittring kommer direkt från djuret, medan indirekt vittring kommer från djurets spår. Hur vittringen sprids beror mycket på hur kuperat landskapet är, hur det blåser, vilken temperatur det är och vilken relativ luftfuktighet som råder.

Vådaskott - Ett oavsiktligt avlossat skott från ett skjutvapen.

Zoologi - Läran om djuren.

Zoonos - Sjukdom som sprids mellan människor och djur.

Åtel - Animalisk föda som man placerar ut för att locka exempelvis räv till en plats när man jagar. Kallas ibland även luder vilket är den tyska termen.

Älghundar - Jakthund som främst används vid älgjakt, framförallt vit älghund, gråhund, jämthund och hälleforshund.