Dalripan är en medelstor hönsfågel som är vanlig i Sveriges norra delar, både i skog och på fjäll. Till skillnad från fjällripan så befinner sig dalripan dock sällan på högfjället.

Utseende

Dalripan har en rund kroppsform med lång hals, litet huvud och en kort, grov och mörk näbb. Den har fjäderklädda tarser och tår och en kort stjärt som den spärrar ut i flykten. I alla dräkter har den vit ögonring och i det närmaste helvita vingar.

Förväxlingsrisk

Dalripan förväxlas lättast med fjällripa men fjällripan är mindre, har klenare näbb och är gråare i färgen än dalripan under våren och sommaren. På vintern åtskiljs hanfåglarna genom att fjällripstuppen har ett svart parti mellan ögat och näbben. Annars är fjällripshönor, dalripstuppar och dalripshönor helt vita och mycket lika på vintern.

Arterna kan även särskiljas på sina läten. Fjällripan är mer tystlåten än dalripan och kännetecknas av dämpade knarrande och snarkande läten. Dalripan kännetecknas av mer kacklande läten, exempelvis tuppens kacklande spelläte som kallas "dalripeskrattet".

Föda

Dalripan är huvudsakligen växtätare, men de uppväxande ungarna kan också äta insekter.

Jakt

En vanlig jaktmetod på ripa är att sätta ut snaror. Den metoden har sitt ursprung i att ripor hellre går än flyger när de förflyttar sig. För att jaga ripa med snara måste du genomgå en särskild utbildning.

I jaktsammanhang räknas dalripan som en skogshöna.

Vid jakt på ripa är minimikrav för vapen kulvapen klass 4, eller hagelvapen.