Dovhjorten är Sveriges fjärde största vilda hjortdjur efter älg, kronhjort och vitsvanshjort.
Dovhjorten inplanterades i Sverige för ungefär 500 år sedan. Numera är vilda dovhjortar vanligast i Skåne, men små fläckvisa bestånd i finns även i Götaland och så lång norrut som till Västmanland och Uppland. Dovhjortar har en relativt långsam geografisk spridningstakt eftersom de är stationära och stannar där de trivs och har sin flock.
Hanen kallas hjort, honan hind (en hind som ännu ej fött någon avkomma kallas smaldjur) och ungarna kalv.
Dovhjorten är mindre än kronhjorten och vitsvanshjorten men större än rådjuret. Den är vanligtvis rödbrun med svart rygglinje och vit mage samt vita prickar över rygg och flanker. Som ett resultat av avel i fångenskap finns det dock en stor färgvariation. Många dovhjortar har därför en mer eller mindre svart- eller vitaktig grundfärg. Vinterpälsen är mörkbrun utan synliga prickar. Hjortarna väger omkring 100-120 kg medan hindarna väger omkring 60-80 kg.
Dess svans, som är svart på ovansidan och ljus på undersidan, är 15-20 cm vilket är längre än älgens, kronhjortens och rådjurets svansar.
Dovviltets rörelse utmärks av en väldigt knyckig gång eller ett stötigt och stelbent studsande, det så kallade "fyrsprånget".
Hornen bärs enbart av hjortarna och har fyra stadier: spetshorn vid 1 år, stånghorn vid 2 år, halvskovelhorn vid 3-4 år samt helskovelhorn vid 5-6 år. Vid 8-9 års ålder går hjortarna på retur. Äldre hjortar fäller hornen i mitten av april till mitten av maj medan yngre hjortar fäller hornen flera veckor senare. Hornen fejas i augusti.
Födan består främst av gräs och löv, men även av bär och på vintern av bok- och ekollon samt tall- och granskott. Detta gör att den kan komma i konflikt med det moderna skogsbruket.
Brunsten infaller mellan oktober och november, vilket är den senaste brunstperioden av alla svenska hjortdjur. Vid brunsten upprättar och försvarar de stora handjuren brunstplatser, som kan liknas vid små revir, som sedan besöks av hindar. Hinden får normalt en kalv som föds i juni-juli.
Dovhjort får, precis som älg, kronhjort och rådjur, endast jagas från en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt.
Den allmänna jakttiden för dovhjort är följande:
1 oktober till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för jakt på dovhjort.
Skadeförebyggande jakt:
Minimikrav för vapen vid jakt på dovhjort är kulvapen klass 1, eller enpipiga hagelvapen som laddats med kulor av typ brenneke eller slug (en enda kula). Längsta rekommenderade skjutavstånd med sådan ammunition är 40 meter.
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov.
Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.
Gör teoripluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela jakteorin med vårt spel Jaktresan!