Älgen är världens största nu levande hjortdjur och Sveriges största landlevande djur.

Älghanen kallas tjur eller oxe, honan kallas ko (en ko som ännu ej fött någon avkomma kallas kviga) och ungarna kallas för kalvar.

Utseende

Tjurar är i genomsnitt 20 % större än kor och känns igen på deras horn, grövre nackar och betydligt större hakskägg. Älgarna i Norrland blir generellt större än älgarna i södra Sverige. För att könsbestämma en älg under alla årstider (även då tjuren fällt sina horn) kan man leta efter den ljusa pälsstrimman som älgkor har längs insidan av bakbenen, hela vägen upp längs skinkorna. Älgtjurar har mörk bakdel.

För att särskilja unga djur från äldre bör man titta på huvudformen. Kalvar har ett mer kompakt utseende, det vill säga ett mindre utsträckt huvud och kortare hals än vuxna djur. Under hela första sommaren är kalvar tydligt rödbruna, men de övergår till en mörkare gråbrun nyans under september-oktober när vinterpälsen anläggs. Typiskt för kalvar är också en yvig, oftare ljusare, man.

För att skilja äldre kor från kvigor så brukar man fokusera på att kor har djupare svank i ryggen, längre och mer utsträckt huvud och rundare former i kroppen. Kvigan har därmed slankare kropp, med rakare rygg- och maglinjer, samt mindre huvud än kon.

Älgar har ett välutvecklat luktsinne och en mycket god hörsel. Den kan vrida öronen 180 grader för att fokusera på en ljudkälla. De har däremot sämre syn och är dåliga på att upptäcka stillastående faror.

Horn

Formen och storleken på älgens horn är en statussymbol för tjurarna inför och under brunstperioden. Älgens horn kan vara av två olika typer: stång- eller grenhorn (cervina horn) och skovelhorn (palmata horn). Stånghorn har långa taggar medan skovelhorn är plattare och mer skovelformade till formen och har mindre taggar. Älgtjurar med stånghorn är vanligast i södra Sverige, medan älgtjurar med skovelhorn är vanligast i norra Sverige.

Älgtjuren fäller sina horn några månader efter brunsten. Vanligtvis fälls de alltså i januari-februari. Tidpunkten kan dock variera från november för äldre tjurar till mars för ungtjurar. Nästan direkt börjar de nya hornen dock växa ut. Medan hornen växer skyddas de av basthud. När hornen är färdigutvecklade i augusti-september torkar basthuden. Älgtjuren skrapar då bort (fejar) basthuden mot buskar och träd.

Vanligen är älgtjurens horn som störst vid 6-12 års ålder, och det är då den benämns som "kapital". Efter denna period säger man att de "går på retur" vilket innebär att hornen minskar i storlek och taggantal.

Ekologi

Älgar hävdar inte revir. De har däremot så kallade "hemområden" vilket är ett begränsat område där älgen väljer att leva under en viss tid. Älgtjurars områden tenderar att vara större än älgkors områden. I norra Sverige brukar älgar vandra mellan ett sommar- och ett vinterområde. Detta beror på att ju längre norrut och närmare fjällen älgarna är, desto mer varierar tillgången på föda mellan säsongerna.

Föda

Älgen är en idisslare och den huvudsakliga födan på sommaren är blad, skott och mindre kvistar av bland annat asp, sälg, rönn, ek och björk. Under vintern är det tallris, enris och kvistar av de tidigare nämnda lövträden som utgör menyn. Om snöförhållandena tillåter äter älgen även bärris och ljung på vintern.

Älgar söker sig gärna till uppväxande hyggen och kraftledningsgator för att beta, eftersom betet där finns i större mängd på bekväm höjd för älgen. Älgen orsakar även mer skador än något annat vilt på ungskog - främst på tall och björk - när de betar den.

Fortplantning

Älgen brunstar i slutet av september och kon föder vanligtvis 1-2 kalvar i maj-juni som stannar med kon i ungefär ett år. En älgkalv väger cirka 10-15 kilo vid födseln.

Älgkvigor blir könsmogna vid ungefär två års ålder och föder sin första kalv när de är tre år gamla. Medelålders kor är mer fruktsamma än unga kor och är därmed viktigare för en älgstams populationsutveckling. Under år med ont om föda eller om älgkon är undernärd på grund av sjukdom så kan kon i vissa fall "stå över" att föda kalv.

Tjurarnas brunstbeteende pågår under en sammanhängande period på flera veckor medan kon bara är mottaglig för befruktning under ett dygn. Om hon inte befruktas kan hon brunsta igen först efter ungefär tre veckor.

Jakt

Den vanligaste dödsorsaken för svenska älgar är jakt, och på många håll i landet står jakten för 90 % av dödligheten hos älg.

Älg får bara jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt.

Minimikravet för vapen vid jakt på älg är kulvapen klass 1. Vapen tillhörande klass 1 är vad man i dagligt tal brukar kalla "älgstudsare".